jessansjuveler

Glädjen i ett mammahjärta att se syskonkärleken är oslagbar :)

Judith & Joline höll varann i händerna och traskade runt inne på djurparken ;)

 

Nu har allvaret med jobb & dagis startat igen! I måndagsmorse ( i går morse) bar det i väg på jourdagiset. Jourdagiset i år är Trumman - mitt gamla dagis där jag har varit mina dagisår! Vi kom in på morgonen och blev mottagna av två fröknar som vi inte hade sett förut - jaja så är det i bland.

Absolut inget ont om personalen-dom verkade jätte bra! MEN det var i alla fall två ansikten som töserna aldrig hade sett. Till våran förvåning så verkade det gå hur bra som helst med Judith som var intresserad av spel med sniglar som dom hade på en hylla. Däremot så grät Joline när vi gick. Vi hade väntat oss att Judith skulle tvärvägra.

 

När vi kom efter klockan 16 så hörde vi en hulkande unge direkt vi öppnade dörren - jodå det var våran Judith! När hon fick se oss så bröt det lös! Personalen berättade att hon hade gråtit till & från under hela dagen. Det känns inget vidare att komma för att hämta hem dom & mötas av en rödgråten unge.

Jaja vi tänkte att det ger sig tills i dag , tisdag.

I morse klev flickorna upp tio i sex , vi fikade och gjorde oss klar för dagis & jobb. På dagisparkeringen började Judith att säga att hon inte ville vara på dagis. Vi gick in och klädde av dom , sen gick vi genom korridoren till öppningsavdelningen. Det slutade med att jag fick bända lös en storgråtande hysterisk unge. Pappa stod brevid så hon slängde sig till pappa. samma procedur. Då började även lilla Joline gråta. Vi gick därifrån och hörde gråten ända till parkeringen. :(

Mamma var gråtfärdig själv! Fy vad det kändes bedrövligt.

Vid halv 9 ringde jag , hönsmamma-jag vet! , till dagis och kollade läget.

Personalen som svarade sa att det var bättre att vi bara lämnade in dom och gick fort - jo visst bara det finns någon där som tar dom annars har vi dom före oss till dörren. Men jag ides inte förklara mig. Om man är flera som lämnar samtidigt så vill man ju se att det finns någon som tar barnen .... just för att dom inte ska springa efter. MEN uppgav personalen att Judith hade gråtit till och från sen vi gick , hon hade väl varit tyst som längst i en kvart.

 

Gissa en mamma som mådde pest!

 

Mormor & morfar skulle hämta flickorna klockan 14 för att dom skulle få en lite kortare dag. Gissa vilken mormor som fick ont i hjärtat när det första hon ser är en gråtande Judith i fönstret. Tydligen hade hon gråtit till & från hela dagen. När hon hade fått sitta i famnen hos fröknarna hade gått bra men det är ju andra barn på dagis också. En av fröknarna som jobbade i dag hade varit på deras dagis under våren men då hade inte Judith & Joline varit där så det var ju ändå ett nytt ansikte. Ni kan tro att jag toklängtade efter våran dagispersonal!!! Vem som helst av de 9 som är på "vårat" hus hade fått mig att dansa av glädje!!

 

Jag kan inte riktigt förstå det här ..... jag jobbar också inom kommunen! Vi är en arbetsgrupp på 10 personer och vi får dela upp våra semestrar på 2 perioder - vi får absolut inte gå på semester samtidigt just för att våra enskilda ska ha bekanta ansikten! Så nu är vi 5 som har kommit tillbaka från semester och andra halvan om 5 personer har gått på semester nu! Men det kanske inte är lika viktigt med kommunensbarn??

 

Annars krävs det en inskolning på 2 veckor innan man lämnar barnet men när det är jour ska det gå bra att bara lämna in dom och fort ta farväl och gå! ?

 

Judith blev helt hysterisk när hon skulle gå i säng nu i kväll för att vi sa att det var dagis i morgon. Mamma var väldigt sugen att vråla likadant! Vad jag hade önskat att jag hade haft möjlighet att vara ledig med dom hela sommaren!! Men verkligheten är ju så att räkningar och att det ska vara mat på bordet varje dag inte tar semester! Men som det känns nu så kommer jag fast att ta extraknäck som städerska för att slippa lämna dom på jourdagis!!! Jag börjar redan (jag har katastroftänkandet!!) fundera på nästa sommar - hur jag ska lösa det så att vi kanske har en möjlighet att ha dom ledig hela sommaren!

 

För Joline hade det väl gått lite bättre , men som sagt dom är väldigt olika och Joline är den av dom som är mildare. Men Joline hade blivit ledsen för att Judith var så hjärtskärande ledsen.

 

Nu ringde mormor på kvällen och sa att dom kan komma på morgonen så att flickorna får sova tills dom vaknar, Judith har inte somnat förrän vid 21.30 så det bådar ju inte gott att väcka henne tidigt för att föra henne. Hon har börjat visa tendenser på att ha problem med sin mage igen! Jag blir galen!!! Någon som har något tips?? Nu är hon jätte hård i magen igen och det tar i bland dagar innan hon får tömma magen. Det påverkar ju också humöret! Proverna vi tog sist visar ju att hon inte är allergisk mot något så varför blir hon så himmelens trög i magen? Nu i kväll efter många om och men så har hon bajsat rejält. Det kändes skönt att mormor & morfar kommer hit och sen tar med dom hem till sig. Sen är jag ledig på torsdag och tänkte att då kan jag förbereda dom på att vi ska på dagis på fredag och packa en väska med varsin nalle som dom får välja själv.

 

Det ska bli underbart att få jobba med Sivan i morgon :) som 8-barnsmamma har hon så mycket kloka råd och funderingar hur barnen tänker. Det är guld värt att få bolla med henne om barn :) Hon har ju varit med i gamet ett bra tag och samlat på sig en hel del erfarenheter genom åren.

 

Jaja nu har jag surrat ihjäl er. Det var bara så skönt att fundera av sig! Tack för att ni har orkat läsa ;) Nu måste jag ta kväll ! På återseende en annan dag! Tjingeling!